Nostalgi    
   
1800- talets början
plockade Richard Trevethick ihop en kärra vilken kunde pressas till hastigheter kring 14 km/h. Tjugo år senare hade det utvecklats viss trafik av omnibussar, drivna med ånga. Då fordonen var tunga och delvis svåra att styra, trots att hastigheterna kunde uppgå till 20 km/h, så var det som upplagt för olyckor. Olyckor inträffade också, inte minst vid möten med gammaldags hästekipagen. Häri skönjde man också en brist på lagar och förordningar, något som åtgärdades 1844. Då trädde en lag, den s.k lokomotivvakten, i kraft, vilken förordnade att varje motorfordon skulle föregås av en man med röd flagga. Lagen upphävdes först 1896.

FÖRSTA TÄVLINGARNA
Den första tävlingen arrangerades redan 1887 av tidningen Le-Velocipede, men det blev ingen riktig tävling eftersom det bara kom en deltagare. Han lyckades köra hela banan från Paris till Neuvilly med sin De Dion Bouton ångvagn. Den första internationella biltävlingen anordnades 1893 av tidningen Le Petit Journal och gick från Paris till Rounen, en sträcka på cirka 126 km. Det ställde upp cirka 70 vagnar, 36 bensindrivna, 29 ångbilar och fem elbilar. Sen fanns det andra som drevs med mer eller mindre egendomliga drivmedel. Fyra drevs med komprimerad luft och en sades också drivas av komprimerat vatten!

JORDEN RUNT

1902 stod det i londontidningarna om ett planerat försök av en tysk dr Lehwess att köra en bil jorden runt. Senare på året kom han tillbaka till London med sin 40 hästars specialbyggda panhard (en sorts bil) på tre ton till London där den ställdes ut. Det var en tre meter hög vagn med sovplats, ett stort förråd av mat och reservdelar och fiskeutrustning och med en bränsletank på 450 liter.

   
   
Denna bild visar en racerbil i Indianapolis. Det togs 1913.
Redan då, skulle dessa tävlingsbilar gå mycket snabbt,
förmodligen mer än 180 km/h. Påtaliga bristen på säkerhetsutrustning för föraren.
   

Fyrtaktsmotorn

År 1862 patenterades fyrtaktsmotorprincipen av en fransk tekniker, Alphonse Eugéne Beau de Rochas. Här komprimerades bränsleblandningen innan antändning. Patentet gick emellertid ut och först i och med tysken Nikolaus August Otto och Eugen Langen invarslades fyrtaksmotorn i bilhistorien runt anno 1878, två år efter det förnyade motorpatentet. Under året 1885 presenterades versioner av bensinmotorer från två olika håll. Det ena namnet var därvid Deimler, det andra Carl Benz, varav den senares konstruktion kan anses som världens första egentliga bil, emedan den icke blott efterhärmade hästkärrans apparition och grund utan var konstruerad med sikte på vidareutveckling samt prestanda. År 1889 lät Daimler framställa en tvåcylindrig motor på 3,5 hästkrafter vilken fick driva en bil, utrustad med koppling och kuggväxel. Både detta senare fordon och Benz tidigare konstruktion var utrustade med differentialdrev.

   

Sverige
Lastbilar och bussar tillverkades i början av 1920-talet på åtskilliga håll i Sverige, främst av Tidaholm och Scania-Vabis, som även byggde personbilar i relativt blygsam skala men av hög kvalitet.
Till helt dominerande del bestod den svenska personbilsparken av importerade utländska fabrikat.
Två framsynta personer, Gustav Larsson och Assar Gabrielsson hade långt framskridna planer på att starta en svensk biltillverkning. Den planerade bilen ritades av Gustav Larsson med hjälp av en handfull medarbetare. Man syftade till en tämligen okomplicerad vagn som skulle kunna säljas till ett pris av två-tre tusen kronor. För serietillverkningen bildades ett aktsiebolag med namnet Volvo, vilket också blev den nya svenska bilens namn. Som fabriksmärke antog man en ring med en sneställd pil, märket för stål för att symbolisera det goda svenska stålet, som skulle vara ett av bilens försäljningsargument. Den 14 april 1927 räknas som Volvos " Födelsedag" då det första exemplaret blev klart för sin första provtur.

Gustaf Erikson i Surahammar byggde 1897 den första svenska bilen med förbränningsmotor. Den första industriellt tillverkade bilen i Sverige var en Peugeot som visades på en lantbruksutställning i Göteborg 1891 utan att väcka något större intresse. Ett drygt tiotal bilar importerades sedan till Sverige fram till sekelskiftet. En bilutställning i Stockholm 1903 gav ökat intresse för nyheten. Snart därefter började biltillverkning hos flera svenska företag.

Läs Bilar före 1920 del 1 ( pdf ) * * * Till er som vill läsa mer om bilar är detta extra lektyr * * *

Läs Bilar efter 1920 del 2 ( pdf )